STUDIER
I SKRIFTEN
DE RÄTTFÄRDIGAS
STIG ÄR SÅSOM LJUSET AF DEN UPPGÅENDE
SOLEN,
SOM LYSER MER OCH MER, TILL DESS
DAGEN
HAR NÅTT SIN HÖJD.”
SJÄTTE DELEN.
Den
nya skapelsen.
Sjätte Delen
Tredje
svenska upplagan
“SÅ
KÄNNA VI NU FRÅN DENNA STUND INGEN EFTER
KÖTTET; OCH OM VI ÄN HAFVA KÄNT KRISTUS EFTER
KÖTTET, SÅ KÄNNA VI HONOM NU MERA ICKE
SÅ. ALLTSÅ, OM NÅGON ÄR I KRISTUS, SÅ
ÄR HAN EN NY SKAPELSE; DET GAMLA
ÄR FÖRGÅNGET, SE, ALLT HAR
BLIFVIT NYTT.” – 2 Kor.
5:16, 17
INTERNATIONELLA
BIBELSTUDIESÄLLSKAPET,
BROOKLYN, N.Y., U.S.A. OCH ÖREBRO, SVERIGE.
LONDON, BARMEN, MELBOURNE, KÖPENHAMN,
KRISTIANIA, HELSFORS, CONVERS, DURBAN.
Konungen
öfver alla konungar och Herren
öfver
alla herrer,
till tjänst
för
hans
invigda helgon,,
som vänta
efter barnaskapet,
och för
alla
dem, som på hvarje ort åkalla Herren,
”trons
husfolk”,
och för
den
suckande skapelsen, som våndas
och
bidar efter Guds barns uppenbarelse,
är
detta arbete tillägnadt.
”Att låta hvar man
se, hvad delaktigheten är i den hemlighet,
som från världens begynnelse har varit fördold i Gud.”
”Hvilken han har låtit
öfverflöda till oss i all vishet
och förstånd, i det att han för oss har kungjort
sin viljas hemlighet, efter sitt välbehag, hvil-
ket han har föresatt sig inom sig själf,
på det han i hushällningen vid ti-
dernas fullbordan mätte sam-
manfatta allting under ett
hufvud, Kristus.”
Ef.
3:4, 5, 9; 1: 8 –10
STUDIER I SKRIFTEN
Kristna människor blifva alltmer och mer vakna för det faktum, att en
stor tidvåg af otro bryter fram öfver kristenheten, icke en sådan hädisk
ateism, som företräddes af Thomas Pain och Robert Ingersoll, utan den
mera förfinade otro, som framträder i vår tids lärdom, hvilket gör
faran så mycket mera försåtlig.
Förhållandet är, att icke blott de större högskolorna undergräfva
tron hos de mera bildade, utan de allmänna skolböckerna, och i synnerhet
de, som brukas i läroverken, inskärpa likaledes misstroende för bibeln,
gensägelse mot dess läror. Om en vår tids akademisk medborgare skulle färklara
sin tro på skriftens inspiration, skulle detta bringa honom hans
kamraters hån – ett hån, som få ville vara föremål för eller kunde
uthärda. På sin höjd skulle ett fåtal påträffas, som förklarade,
att de trodde, att Jesus och hans apostlar voro uppriktiga, ehuru de
begingo ett groft misstag, när de anförde från gamla testamentet såsom
varande inspireradt.
En sådan tro på Jesus och hans apostalar är ingen tro alls, ty om vår
tids “högre kritici” äro visa nog att förstå, nä och hvar Herren
och hans apostlar togo miste i sina anföranden från gamla testamentet, då
äro dessa vår tids visa män lämpliga att blifva våra ledare –
inspirerade än Jesus och hans apostlar.
Då vårt sällskap inser behofvet, söker det med all sin makt att
hejda floden och lyfta upp Herrens “banér för FOLKET”. Det har
utgifvit en serie bibelstudier (hvaraf denna del är en) för kristna människor
af alla samfund att brukas såsom en hjälpande hand för alla förvirrade
frågare, med hvilka dessa böcker, genom Guds försyn, må komma i beröring.
De lämnas til kostnadspris och [ii]
kunna fås direkt från sällskapets förlag eller af dess kolportörer,
som efter hand sprida dessa hjälpande hander nar och fjärran.
Såsom
en kristen man eller kvinna har du barn eller släktingar, grannar eller vänner,
öfver hvilka du utöfvar inflytande, och som kanske bedja om råd, sägande:
”Huru kunna vi veta, att det finnes en Gud?” eller ”Hvilka bevis
hafva vi för att bibeln är inspirerad?” Det är icke längre vist att
kalla detta oföståndiga frågor, ej beller att säga: ”Är du en
tviflare?”
Huru
kompetent du än måtte vara att besvara dessa frågor samt ett tjogtal
andra, kanske du icke har den behöfliga tiden eller tillfälle därtill.
Huru lämpligt att då gå till din bokhylla, taga ned den med hänsyn
till ämnet passande delen ock säga till den frågande: Sitt ned och läs
detta, och hela frågan skall fullt och tillfredsställande vara besvarad,
och om dina tvifvel nägonsin mera uppstå, kom då åter och läs
detsamma på nytt.
Möjligen
är du medlem af epworthförbundet, kristna endeavorföreningen eller någon
baptistisk ungdomsförening och kanske uppmans till att kort afhandla något
bibliskt ämne. Huru lämpligt att då utvälja en af dessa studier (som
afhandla nästan alla ämnen) och att däri finna de passande skriftställena
citerade. Predikanter använda dem på detta sätt, när de förbereda särskilda
predikningar och föredrag.
Vi
inbjuda kristna människor af alla samfund att förena sig med oss i
verket att räcka dessa ”hjälpande händer” till det uppväxande släktet.
En enda vän eller släktinge, som blifvit räddad från tvifvel eller
otro, skulle uppväga kostnaden af dessa studier ett tusen gånger.
Internationella
Bibelstudiesällskapet.
FÖRSTA
KAPITLET.
“I
BEGYNNELSEN.”
Olika
begynnelser. – Jorden var. – En skapelsevecka för dess
iordningställande. – Skapelsedagarnas längd. – Prof. Dana om
opålitligheten af vetenskapsmännens spekulationer. – Arternas
förblifvande vederlägger evolutionsteorien. – Darwins dufvor. – En
uppfattning af kosmogonien. – Pålitliga vittnesbörd af professorerna
Silliman och Dana. – Första skapelsedagen. – Andro d:o. – Tredje
d:o. – Fjärde d:o. – Femte d:o. – Sjatte d:o. – Människan,
jordens herre, skapad vid gryningen af sjunde dagen efter perioden. –
Öfversikt af “geologiens och historiens mötesplats”. –
Skapelseveckans sjunde dag. – Dess längd. – Dess hvila. – Dess
ändamål och resultat. – Det stora himmelska och jordiska jubelåret,
när sjunde dagen är till ända. ......................................
13
ANDRA
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSEN.
Den
nya skapelsen tydligt skild från alla andra. – Hvarför utvald från
den mänskliga skapelsen och icke från någon annan. – Ändamålet med
dess utväjande. – Nutida och framtida uppdrag. – Hur den aflas och
födes till den nya naturen. – Dess medlemamars intima
släktförhållande till hvarandra och till deras hufvud, höfding och
brudgum. –Utveckling och bepröfvelse. – Det sjätte sinnet (det
andliga) hos den nya skapelsen, hvarmed andliga ting urskiljas. – Med
hvilket namn vör den nya skapelsen benämna sig för att vara lojal mott
hufvudet och icke skilja sig från någon af bröderna? ......................................
69
TREDJE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS KALLELSE.
Endast
de ”kallade” äro valbara. – När kallelsen till denna ”stora
frälsning” begynte. – Kallelse till omvändelse är ej kallelse till
gudomlig natur. – Den judiska kallelsen. – Evangelii kallelse. –
Hvarför ej många ”visa”, ”mäktiga” och ”ädlingar” äro
kallade. – Upphöjelse, lönen för sann odmjukhet. – Karaktär ett
villkor för kallelsen. – Världen kommer under tusen-[2] åspåldern
icke att kallas utan befallas. – Tiden för evangeliekallelsen
begränsad. – Den nya skapelsen kallad eller dragen af Fadern. –
Kristus vår visdom. – Kristus vår rättfärdiggörelse. – Skillnaden
mellan verklig och tillräknad rättfärdiggörelse. – Behöfver “den
nya skapelsen” rättfärdiggöras? – Rättfärdiggörelsens grund. –
De gamla färdigas rättfärdigörelse olik vår. –
Raättfärdiggörelsen under tsenårsåldern. – Kristus gjord för oss
till helgelse. – Helgelse under tusenårsåldern. – Tvenne särskilda
invigningar i den levitiska förebilderna. – Ingendera hade arfslott i
landet. – Den stora skaran. – Helgandet af tvenne delar: Människans
del och Guds del. – Erfarenheterna växla efter temperamenten. –
Helgelse icke fullkomlighet, ej heller sinnesrörelse. – “Han som
helar alla dina sjukdomar”. – Nådatronens nödvändighet. – Hur
rättfärdiggörelsen uppgår i helgelsen. – Invigning efter “den
höga kallelsens” slut. – Församlingens frälsning eller förlossning.
...................................... 101
FJÅRDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSEN FÖRBUTBESTÄMD.
Den
allmänna åsikten om utkorelsen. – Den rätta uppfattningen. – Ingen
orättvisa vederfares de icke utvalda. – Olikhet i utkorelse. – ”En
synd till döds”. – ”Förskräckligt att falla i den lefvande Gudens
händer”. – Den stora skaran. – Deras kläder tvagna hvita i Lammets
blod. – Det utvalda Vinträdet och dess grenar. – Olika utkorelse i
det förflutna. – Ingen af dessa gällande för all evighet. – Jakob-
och Esau-typer. – ”Jakob älskade jag, men Esau hatade jag”. –
Farao. – ”Just därtill har jag uppväckt dig”. – Gud betvingar
aldrig viljan. – Farao intet undantag från denna regel. – ”Gud
förhärdade Faraos hjärta”. – Israels folk utvaldt. – ”Hvad är
då judens företräde?” – ”Mycket på allt sätt”. – Den
”utvalda nya skapelsen.” – Hvad som menas med ”nåd”. –
”Konungens egna” (i brittiska armén) såsom illustration. –
Förutbestämda ”att vara lika hans Sons bild”. – ”Dem som äro
kallade efter hans uppsåt”. – Egenskaper och karaktärsdrag hos de
kallade. – ”Om Gud är för oss”. – Förklarande omskrifning af
apostelns argument. – Att göra vår kallelse och utkorelse fast. –
Täflingsloppet. – ”Jag jagar mot målet”. – ”Vi känna eder
utkorelse af Gud”. ......................................193
FEMTE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS ORGANISATION.
De
”lefvande stenarna” till det andliga templet. – Den nominella och
den verkliga nya skapelsen. – ”Guds hemlighet” och ”laglöshetens
hemlighet”. – Antikrists organisation. – Skriften till-[3] förlitlig.
– Världens och namnkristenhetens frihet. – Ordning i stället för
förvirring – ”i sinom tid”. – Tidsåldrarnas slutperioder. –
Det af Fadern planterade vinträdet. – ”Lammets tolf apostlar”. –
Paulus Judas’
efterträdare. -- Apostlarnas antal begränsadt till tolf. – Apostlarnas
uppdrag. – Apostlarnas karaktärsstyrka. – Paulus likställd med de
andra apostlarna. – Apostlarnas inspiration. – De skrefvo under
gudomligt öfverinseende. – ”På denna klippa vill jag bygga min
församling.” – Evangeliernas öfverensstämmelse. – Myndighetens
nycklar. – Apostolisk ofelbarhet. – ”En är eder Mästare.” –
Den sanna församlingen, ”Guds hjord”. – Apostlar, profeter,
evangelister, lärare. – Herrens organisering af den nya skapelsen
absolut fullständig. – Han är själf dess öfverhufvud. – Andens
gåfvor upphörde, då de ej längre voro nödvändiga. – Enheten af
”den tro, som en gång för alla blilfvit öfverlämnad åt de heliga”.
– Antikristisk sammanslutning af krafter. – Biskopar, äldste,
diakoner. – Hvad betyder ”profet”? – Ödmjukhet nödvändig för
äldste. – Andra nödvändiga försutsättningar. –
Församlingstjänare. – Lärare i församlingen. – Många böra vara
skickliga att undervisa. – och: ”Blifven icke många af eder lärare,
mina bröder”. – ”I hafven icke behof att någon lärer eder”. –
”Den som undervisas” och ”den som undervisar”. – Kvinnans plats
i församlingen. – Kvinnor som medarbetare. – ”hölje hon sig”.
......................................231
SJÄTTE
KAPITLET.
SKICK
OCH FÖRORDNINGAR INOM DEN NYA SKAPELSEN.
Meningen
med förordnande. – Endast de tolf apostlarna befullmäktigade. –
Präster och lekmän. – Val af äldste och diakoner. – Förordnande
äldste i hvarje församling. – Hvilka som skola välja äldste och huru.
– Flertalet icke tillräckligt. – Olika ämbeten. – Ett aflönadt
ämbete. – Församlingstukt. – Misstag beträffande kallelse att
predika. – ”Tillrättavisa dem som äro oordentliga.” – Att
förmana icke ett allmänt uppdrag. – Offentlliga tillrättavisningar
sällsynta. – Sen till, att ingen vedergäller ondt för ondt. –
Upplifvande till kärlek. – ”Våra egna sammankomster.” – Våra
sammankomsters mångfald och prägel. – Lära alltjämt nödvändig. –
Tillfällen för frågor. – Nyttiga sammankomster framställda. –
”Hvar och en vare fullt viss i sitt sinne.” –
Begrafningsgudstjänster. – Tionde, kollekter och allmosor........................................323
SJUNDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS LAG.
Utfärdandet
af en lag förutsätter förmåga att hålla den. – Den gudomliga lagen
såsom den ursprungligen skrefs. – En lifvets lag kunde icke gifvas det
fallna släktat. – Återlösningen icke af lag utan af nåd. –
Lagförbundet uppfylldt och det nya förbundet garanteradt genom det ena
offret, Kristus. – Den på Sinai gifna lagen var endast för det
köttsliga Israel. – Det nya förbundets lag. – Den lag, under hvilken
de heliga utvecklas. – Den nya skapelsen tydligt utmärkt i det
gudomliga förbundet. – Större uppskattning af den fullkomliga lagen.
– Jaga mot målet och blifva beståndande. – Den gyllene regeln. –
Frihetens fullkomliga lag.......................................409
ÅTTONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS SABBAT ELLER HVILA.
Förändringen
i det gudomliga handlingssättet härleder sig från korset. –
Apostlarnas predikande i synagogorna på sabbatsdagen innebar icke något
införande af judisk sabbat eller judiskt system såsom bindande för den
nya skapelsen. – Byggnaden, i hvilken någon predikar evangelium,
inverkar icke på budskapet – ej heller gör dagen det. – Uppkomsten
af första dagen i veckan såsom de kristnas sabbatsdag. – Dess
iakttagande begynte långt före Konstantins tid. – Nästan alla
uppenbarelser af den uppståndne Herren skedde på första dagen i veckan.
– Det allmänna iakttaagandet af den första dagen i veckan såsom
sabbat ett uttryck af tacksamhet. – Den var dock ej af gudomlig
anordning. – Frankrike och sjutatlet. – Israels sabbat typisk. –
När den nya skapelsens sabbat började, och huru den fortgår.......................................445
NIONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS DOM.
Jehova,
världsalltets store domare. – Alla välsignelser, ynnestbevis etc.
komma från Jehova genom Sonen. – nya skapelsen kommer att blifva
medbröder och medarfvingar med Kristus. – “Mig är gifven all makt i
himmelen och på jorden.” – Faderns fällande dom öfver
människosläktat redan uttalad. – Domen under tusenårsriket blir en
dom af nåd och till hjälp. – Den slutliga verkställande domen kommer
att blifva rättvisa utan nåd. – Den nya skapelsens dom under evangelii
ålder. – Den [5] nya skapelsen dömd genom kärlekens fullkomliga lag.
– Det förhärligade
hufvudets uppsikt öfver kroppen. – “Med den dom, hvarmed I dömen,
skolen I varda dömda.” – Vi skola döma rätt om oss själfva. –
“Den, som dömer mig, är Herren.” – Församlingen skall döma i en
del saker. – Om din broder syndar mot dig.” – Förlåt sjuttio
gånger sju. – Försyndelser mot församlingen. – Vi måste alla
uppenbaras inför Kristi domstol........................................465
TIONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS DOP.
Dopet
under det andra århundradet. – Faddrar vid dop. – Den romerska
kyrkans dopceremonier. – Barndop, hvarför det blifvit infördt. –
Skriftens vittnesbörd angående dop. – “Lärjungarnas” uppfattning.
– Baptisternas upfattning. – Den riktiga uppfattningen. – Dop till
Kristi död. – “Genom en ande äro vi alla döpta till en kropp.”
– Döpelse med eld. – Symboliskt dop med vatten. – Är symboliskt
dop nödvändigt? – Den passande symbolen. – Hvem som får förrätta
det. – Ordens form. – Symbolens upprepande. – “Döpt för de döda.”......................................493
ELFTE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS PÅSK
Den
egyptiska träldomen och befrielsen därifrån i typ och antityp. – “Församlingen
af de förstfödda.” – “Vi, de många, äro en kropp.” – Åminnelsen
ännu lämplig. – Hvilka som få fira åminnelsemåltiden. – Hvem som
får tjäna vid densamma. – Ett förslag angående förrättandet. –
Easter – påsk. – Utdrag frå Mc Clintock and Strongäs Encyclopedia. ......................................
535
TOLFTE
KAPITLET.
ÄKTENSKAPLIGA
OCH ANDRA FÖRMÅNER OCH
FÖRPLIKTELSER FÖR DEN NYA SKAPELSEN.
Åtskilliga
förpliktelser för den nya skapelsen. – Älla ett i Kristus Jesus.”
– Allmän förening icke inbegripen. – Man och kvinna i den gudomliga
ordningen. – Mannens ledarskap icke tyranni. – Äktenskap bland nya
skapelser. – Råd till nya skapelser i varierande villkor af äktenskaplig
förening. – I händelse den ene öfverger den andre. – Samvetet den
slutliga proberstenen. – Snöpingar, jungfrur och ogift stånd. –
“Endast i Herren. Föräldraförbindelser. ......................................
567
TRETTONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS FÖRÄLDRA-FÖRPLIKTELSER.
Stora
förpliktelser förenade med utöfningen af fortplantningsförmågan. –
Sinnets inflytande. – ”Vänj barnet vid den väg, det bör vandra!”
– Söndagsskolornas inflytande. – Barnens förtroende. – Föreställningens
makt vid barns uppfostran. – Våra barn i nödens tid. – Passande och
opassande nöjen. – Äktenskap bland nya skapelsers barn. ......................................
607
FJORTONDE
KAPITLET.
HVARJEHANDA
JORDISKA FÖRPLIKTELSER FÖR DEN NYA SKAPELSEN.
”Befliten
eder om det, som är godt inför hvar man.” – ”Varen ingen något
skyldiga.” – ”Lånen utan att hoppas få något igen.” –
Kristlig höfviskhet. – ”Varen icke bekymrade för morgondagen.” –
”Mitt mål är Kristus och Kristus allena.” – ”Det är lättare för
en kamel att gå genom ett nålsöga än för en rik att ingå i Guds rike.”
– Försäkringar. – Organisationer för ömsesidig hjälp etc. –
Samvetsgrann beskäftighet. – ”Att välsigna Gud och förbanna människor.”
– Sociala förpliktelser. – ”Hedren alla.” – Skall den nya
skapelsen taga del i allmänna val? – Den nya skapelsen opch moraliska
reformer. – Bärandet af kostbara kläder. – Låt oss vänta efter
prydnaden af ”härlighet, ära och odödlilghet”. ......................................
657
FEMTONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS FIENDER OCH ANFÄKTELSER.
”Den
gamla människan.” – Världen såsom en fiende till den nya skapelsen.
– Den store motståndaren. – Han var en lägnare och mördare från
begynnelsen. – Satans bundsförvanter i det onda. – Legioner af onda
andar. – Huru Satans första lögn stadfästes. – ”Kristlig
vetenskap” och teosofi. – ”Vi hafva icke strid mot blod och kött.”
– Det ondas verksamhet. – Anfäktelser af vedersakaren. – ”Trons bön
skall rädda den sjuke.” – Om Satan utdrifver Satan.” – Hans rike
lider mot sitt slut. – Älska rättfärdighet – hata orättfärdighet.
– Mark. 16:9-20. – Namnförsamlingen såsom en motståndare till den
nya skapelsen. – Guds vapenrustning. ......................................
699
SEXTONDE
KAPITLET.
DEN
NYA SKAPELSENS NUVARANDE ARF.
Andens
förstlingsfrukt. – Sanna hopp i motsats till falska. – V¨årt hopp.
– Röfvaren i paradiset. – Paulus’ ifriga önskan. – Vårt
jordiska hus och vårt hus från himmelen. – Kristi förklaring. – Den
förste som skulle uppstå från döda. --- Den nya skapelsens nuvarande
fröjder. – ”Bedjen, och I skolen få, på det att eder glädje må
varda fullkomnad.” – Tro., en frukt af anden och en del af den nya
skapelsens arf. ......................................
769
SJUTTONDE
KAPITLET.
DEN NYA
SKAPELSENS UPPSTÅNDELSEARF.
Trons
öga och öra måste öfvas, om man med bestämdhet skall kunna värdera
andliga ting. – ”Såsom alla i Adam dö, så skola ock alla i Kristus
göras lefvande.” – Den senare uppståndelsen till lifvet. –
Anastasis, återupplyftande eller upståndelse. – Icke en dom eller pröfning
för förflutna synder utan en annan pröfning för lif. – Befunna värdiga
att få del af uppståndelsen. – Bestraffning för detta lifvets synder.
– ”Somliga människors synder gå före dem till dom.” – ”Så är
det ock med de (särskilda) dödas uppståndelse.” – ”Det är icke
ännu uppenbart, hvad vi skola varda.” – ”Vi skola blifva honom
llika.” ......................................
807
